CABARAN BEKAS PENAGIH DADAH DALAM MENGEKALKAN PEMULIHAN DAN MENCEGAH RELAPS
CHALLENGES FACED BY FOREIGN DRUG ADDICTS IN MAINTAINING RECOVERY AND PREVENTING RELAPS
DOI:
https://doi.org/10.55197/qjssh.v7i4.1337Keywords:
bekas penagih dadah, relaps, stigma sosial, tekanan ekonomi, rakan sebaya, komuniti luar bandarAbstract
Makalah ini membincangkan cabaran yang dihadapi oleh bekas penagih dadah dalam mengekalkan pemulihan dan mencegah relaps selepas melalui proses rawatan dan rehabilitasi. Kajian ini memberi tumpuan kepada faktor sosial, ekonomi dan persekitaran yang mempengaruhi usaha mereka untuk kekal bebas daripada penyalahgunaan dadah. Kajian kualitatif yang dijalankan di daerah Kota Belud ini melibatkan temu bual mendalam dengan lima orang bekas penagih dadah yang dipilih melalui kaedah persampelan bertujuan. Dapatan kajian menunjukkan bahawa stigma sosial memberi kesan yang ketara terhadap keyakinan diri bekas penagih untuk menjalani proses pemulihan. Faktor ini turut mempengaruhi persepsi mereka terhadap penerimaan semula masyarakat serta proses reintegrasi dalam komuniti. Manakala, faktor ekonomi seperti kemiskinan dan kesukaran mendapatkan pekerjaan pula didapati menjadi antara faktor penting yang mendorong berlakunya relaps. Pengaruh rakan yang masih terlibat dengan penyalahgunaan dadah turut dikenal pasti sebagai faktor signifikan yang mendorong keterlibatan semula bekas penagih dengan dadah. Sebaliknya, motivasi dan sokongan keluarga merupakan faktor utama yang membantu informan mengekalkan pemulihan. Dapatan kajian menunjukkan bahawa proses pemulihan dan pencegahan berlakunya relaps bukan semata-mata bergantung kepada individu, tetapi turut dipengaruhi oleh faktor sosial, ekonomi dan persekitaran. Oleh itu, pendekatan holistik melibatkan keluarga, komuniti dan institusi sokongan adalah amat penting bagi memastikan pemulihan kekal dalam kalangan bekas penagih dan mengelakkan berlakunya relaps.
This paper examines the challenges faced by former drug addicts in maintaining recovery and preventing relapse following treatment and rehabilitation. The study focuses on the social, economic and environmental factors that influence their efforts to remain free from drug abuse. A qualitative study was conducted in the district of Kota Belud, Sabah, involving in-depth interviews with five former drug addicts selected through purposive sampling. The findings reveal that social stigma has a significant impact on former addicts’ self-confidence in sustaining the recovery process. This factor also shapes their perceptions of societal acceptance and influences their reintegration into the community. Economic factors, particularly poverty and difficulties in securing employment, were identified as important contributors to relapse. In addition, the influence of peers who continue to engage in drug abuse was found to be a significant factor encouraging former addicts to return to drug use. Conversely, personal motivation and family support emerged as the primary factors that helped participants maintain their recovery. The findings suggest that recovery and relapse prevention are not solely dependent on individual efforts but are also shaped by broader social, economic and environmental conditions. Therefore, a holistic approach involving families, communities, and support institutions is essential to ensure sustained recovery among former drug addicts and to reduce the risk of relapse.
References
[1] Agensi Antidadah Kebangsaan (AADK) (2025): Laporan Statistik Dadah Malaysia. – Agensi Antidadah Kebangsaan, Malaysia 100p.
[2] Ariffin, N.M., Nasir, N.C.M., Kamaluddin, M.R. (2019): Faktor-faktor penagihan semula dalam kalangan belia. – Malaysian Journal of Youth Studies 20: 73-83.
[3] Atadokht, A., Hajloo, N., Karimi, M., Narimani, M. (2015): The role of family expressed emotion and perceived social support in predicting addiction relapse. – International Journal of High Risk Behaviors & Addiction 4(1): 5p.
[4] Baba, H., Sulaiman, W.S.W., Ibrahim, F., Sarnon, N. (2018): Faktor-faktor penyumbang kecenderungan situasi berisiko tinggi dalam kalangan penagih dadah berulang di Malaysia. – Jurnal Psikologi Malaysia 32(2): 12p.
[5] Becker, H.S. (1963): Outsiders: Studies in the Sociology of Deviance. – Free Press, New York 179p.
[6] Best, D., Beckwith, M., Haslam, C., Haslam, S.A., Jetten, J., Mawson, E., Lubman, D.I. (2016): Overcoming alcohol and other drug addiction as a process of social identity transition: The social identity model of recovery (SIMOR). – Addiction Research & Theory 24(2): 111-123.
[7] Braun, V., Clarke, V. (2006): Using thematic analysis in psychology. – Qualitative Research in Psychology 3(2): 77-101.
[8] Creswell, J.W., Poth, C.N. (2016): Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five Approaches. – SAGE Publications 488p.
[9] Dahl, T., Gornik, L. (2021): Peer influence and substance relapse risk among recovering drug users. – Journal of Substance Abuse Treatment 125: 108-115.
[10] Flores, D. (2022): How can economic and social marginalization explain Mexico's drug war violence? An assessment of the role that poverty and social marginalization plays in explaining variations in homicide rates. – Pitzer College, Claremont Colleges Library 30p.
[11] Goffman, E. (1963): Stigma: Notes on the Management of Spoiled Identity. – Prentice-Hall, Englewood Cliffs 147p.
[12] Gupta, Y.K. (2024): Exploring crime from a sociological perspective. – International Journal of Dynamic Educational Research Society 5(2): 47-56.
[13] Hussin, A., Ismail, R. (2018): Kebolehgajian bekas penagih dadah dari perspektif majikan. – Jurnal Wacana Sarjana 2(1): 1-14.
[14] Hussin, Z., Kantasamy, V.A., Ahmad, S.R. (2020): Profil dan tahap harga diri penagih berulang dalam kalangan Orang Kena Pengawasan (OKP) di IPD Tangkak, Johor, Malaysia. – e-BANGI Journal 17(9): 12p.
[15] Ibrahim, N., Ismail, R., Amit, N., Tambi, N., Selamat, M.N., Abd Razak, M.A., Ahmad, N.A., Shafurdin, N.S. (2018): Perbandingan tahap pengetahuan, sikap dan kesan dadah dalam kalangan remaja sekolah berisiko. – Jurnal Psikologi Malaysia 38(2): 114-126.
[16] Jasni, M.A., Ah, S.H.A.B., Omar, N., Nasir, N.C.M. (2021): Memahami residivisme: Tinjauan asas teori-teori utama tingkah laku jenayah. – The Malaysian Journal of Social Administration 15: 44-66.
[17] Jasni, M.A., Ah, S.H.A.B., Yusoff, J.Z.M., Shahid, K.M., Azman, Z. (2018): Kekurangan akses kepada jagaan lanjutan dan faktor-faktor risiko yang membawa kepada relaps dadah dalam kalangan bekas banduan. – Perspektif Jurnal Sains Sosial dan Kemanusiaan 10(2): 34-44.
[18] Jasni, M.A., Ah, S.H.A.B., Yusoff, J.Z.M., Shahid, K.M., Omar, N., Azman, Z. (2019): Had fungsi rumah perantaraan sebagai penempatan sementara untuk bekas banduan di Malaysia. – Akademika 89(2): 17-31.
[19] Jasni, M.A., Jamaluddin, Z., Mat Ali, N.A., Azmy, M.M., Sohaimi, N.S., Sofi Mohd Fikri (2025): Tahap kesejahteraan hidup penentu risiko gelandangan dalam kalangan gelandangan bekas banduan: Kajian empirikal di Jalan Chow Kit. – Perspektif Jurnal Sains Sosial dan Kemanusiaan 17(1): 80-98.
[20] Kelly, J.F., Stout, R., Zywiak, W., Schneider, R. (2006): A 3-year study of addiction mutual-help group participation following intensive outpatient treatment. – Alcoholism: Clinical and Experimental Research 30(8): 1381-1392.
[21] Link, B.G., Phelan, J.C. (2001): Conceptualizing stigma. – Annual Review of Sociology 27: 363-385.
[22] Link, B.G., Phelan, J.C., Yang, L.H. (2018): Stigma and discrimination in mental illness. – Annual Review of Sociology 20p.
[23] McCoy, H.V., McGuire, J., Wilson, J. (2018): Economic stress and relapse among substance users. – Social Work in Public Health 33(4): 205-218.
[24] Mohamad, M.S., Ibrahim, F., Kamaluddin, M.R., Voothayakumar, D. (2024): Hubungan di antara stigma sosial dan sokongan sosial terhadap penglibatan aktiviti masyarakat dalam kalangan bekas banduan. – e-BANGI 21(3): 407-415.
[25] Nasir, N.C.M., Kamaluddin, M.R., Jasni, M.A. (2020): Faktor risiko tingkah laku relaps dadah dalam kalangan pelatih wanita di Cure and Care Rehabilitation Centre (CCRC). – Jurnal Psikologi Malaysia 34(2): 12p.
[26] National Institute on Drug Abuse (NIDA) (2020): Drugs, Brains, and Behavior: The Science of Addiction. – U.S. Department of Health and Human Services, Bethesda 32p.
[27] Noor, N.M., Kamarudin, N. (2015): Kerinduan atau ketagihan terhadap dadah: Punca belia kecundang dan kembali menagih. – In: International Drug Prevention and Rehabilitation Conference (Prevent 2015) 10p.
[28] Said, M.H.M., Ali, P.M., Som, F.H.M., Daud, S.N.M., Osman, N.A. (2021): Faktor-faktor yang mempengaruhi relaps Orang Kena Pengawasan (OKP) dalam penagihan dadah: Kajian kes di Felda Keratong. – International Journal of Humanities Technology and Civilization 6(S2): 23-28.
[29] Seddon, T. (2010): A History of Drugs: Drugs and Freedom in the Liberal Age. – Routledge, London 248p.
[30] Sutherland, E.H. (1947): Principles of Criminology. – J.B. Lippincott Company, Philadelphia 643p.
[31] Talib, M.A. (2012): Penagih dadah dan keadaan berisiko tinggi kembali relaps. – e-BANGI 7(1): 38-49.
[32] United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) (2024): World Drug Report 2024. – United Nations Office on Drugs and Crime, Vienna 200p.
[33] Volkow, N.D., Koob, G.F., McLellan, A.T. (2016): Neurobiologic advances from the brain disease model of addiction. – New England Journal of Medicine 374(4): 363-371.
[34] Xian, H., Chantarujikapong, S.I., Scherrer, J.F., Eisen, S.A., Lyons, M.J., Goldberg, J., Tsuang, M., True, W.R. (2000): Genetic and environmental influences on posttraumatic stress disorder, alcohol and drug dependence in twin pairs. – Drug and Alcohol Dependence 61(1): 95-102.
[35] Zaidi, U. (2020): Role of social support in relapse prevention for drug addicts. – International Journal of Innovation, Creativity and Change 13(1): 915-924.
Downloads
Published
Issue
Section
License
Copyright (c) 2026 NURUL ASYIKIN HASDIN, MAINE SUADIK

This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.